Sverige

Rättegångsbalk


Скачать книгу

alla mål. Registret skall utvisa tiden då varje mål kommit in, de åtgärder som vidtagits med målet, tiden för målets avgörande och, om missnöje anmälts eller överklagande kommit in, dagen då det skett och de åtgärder som vidtagits. Lag (2000:172).

      Handlingarna i målet skall föras samman till en akt.

      Ändrad gm SFS 1955:56

      Ändrad gm SFS 1958:8

      Ändrad gm SFS 1964:166

      Ändrad gm SFS 1974:573

      Ändrad gm SFS 1981:1093

      Ändrad gm SFS 1982:1123

      2 §

      Av målregistret eller av akten skall det framgå

      1. domstolens avgöranden i målet, när de har beslutats och vem eller vilka som svarar för beslutet, samt

      2. vem eller vilka som svarar för gjorda anteckningar.

      När omröstning har förekommit skall skiljaktiga meningar framgå av målregistret eller av akten. Lag (2000:172).

      Ändrad gm SFS 1960:161

      Ändrad gm SFS 1975:1288

      3 §

      Vid ett sammanträde skall följande antecknas:

      1. tid och ställe för sammanträdet,

      2. vilka som deltar i sammanträdet,

      3. rättegångsfullmakter som ges muntligen inför domstolen,

      4. när sammanträdet hålls inom stängda dörrar, anledningen till det,

      5. parternas yrkanden och invändningar samt medgivanden eller bestridanden av motpartens yrkanden,

      6. yrkanden av andra än parter samt parternas medgivanden eller bestridanden av sådana yrkanden,

      7. den utredning som läggs fram,

      8. vad som iakttas vid en syn på stället, samt

      9. det som i övrigt förekommer vid ett sammanträde, i den mån det kan ha betydelse för parterna eller för högre rätt att det antecknas.

      Anteckningarna skall göras i anslutning till sammanträdet.

      Bestämmelserna i 4 kap. 13 § om jäv gäller för den som gör anteckningarna. Lag (2000:172).

      Ändrad gm SFS 1969:511

      Ändrad gm SFS 1969:244

      4 §

      Vid ett sammanträde som hålls under förberedelsen av ett mål och som inte endast avser bevisupptagning skall utöver vad som anges i 3 § följande antecknas:

      1. i korthet de omständigheter som parterna åberopar samt motpartens yttrande över dessa omständigheter,

      2. de bevis som parterna vill åberopa och vad de vill styrka med varje bevis, samt

      3. det som i övrigt behövs inför målets avgörande. Lag (2005:683).

      Ändrad 2005-10-04 gm SFS 2005:683, ikraft 2008-11-01

      5 §

      När ett bevis tas upp av en domstol som inte har att fatta något slutligt avgörande i målet eller ärendet, skall det upprättas ett protokoll över vad som förekommer. Lag (2000:172).

      MÖD 2002:15 Avvisad ansökan om tillstånd till uppförande av vindkraftverk--Miljödomstolen hade avvisat…

      6 §

      I tingsrätt skall en berättelse som lämnas i bevissyfte dokumenteras genom en ljud- och bildupptagning, om det inte finns särskilda skäl mot det. En berättelse som lämnas i högre rätt får dokumenteras på samma sätt.

      Om en berättelse som lämnas i bevissyfte inför domstol inte dokumenteras enligt första stycket, skall den dokumenteras genom en ljudupptagning eller, i den omfattning berättelsen kan antas vara av betydelse i målet, skrivas ned. Detta gäller dock inte vid huvudförhandling i Högsta domstolen.

      Om berättelsen skrivs ned, skall parterna och den som hörts genast få tillfälle att kontrollera det som skrivits. Den som lämnat berättelsen skall tillfrågas om han eller hon har något att invända mot innehållet. En invändning som inte leder till någon ändring skall antecknas. Därefter får det som skrivits inte ändras. Lag (2005:683).

      Ändrad gm SFS 1987:747, ikraft 1988-01-01, överg.best.

      Ändrad 1999-03-16 gm SFS 1999:84, ikraft 1999-04-01, överg.best.

      Ändrad 2005-10-04 gm SFS 2005:683, ikraft 2008-11-01

      MÖD 2002:15 Avvisad ansökan om tillstånd till uppförande av vindkraftverk--Miljödomstolen hade avvisat…

      6 a §

      Det som iakttas vid syn får dokumenteras genom en ljud- och bildupptagning. Lag (2005:683).

      Införd 2005-10-04 gm SFS 2005:683, ikraft 2008-11-01

      7 §

      Det som i detta kapitel sägs om mål gäller även ärenden som handläggs enligt denna balk. Lag (2000:172).

      Införd 2000-04-27 gm SFS 2000:172, ikraft 2000-07-01, överg.best.

      Ändrad 2000-04-27 gm SFS 2000:172, ikraft 2000-07-01, överg.best.

      7 Kap. Om åklagare och om jäv mot anställda inom polisväsendet m.fl.

      1 §

      Allmänna åklagare är:- riksåklagaren och vice riksåklagaren, - överåklagare och vice överåklagare, samt

      — chefsåklagare, vice chefsåklagare och kammaråklagare.

      Närmare bestämmelser om åklagarväsendet meddelas av regeringen. Lag (2001:280).

      Ändrad gm SFS 1947:616

      Ändrad gm SFS 1974:573

      2 §

      Riksåklagaren är under regeringen högste åklagare och har ansvaret för och ledningen av åklagarväsendet.

      Vice riksåklagaren är riksåklagarens ställföreträdare. I övrigt får vice riksåklagaren i den omfattning som riksåklagaren bestämmer utföra de åklagaruppgifter som riksåklagaren får utföra.

      Om det finns särskilda skäl får regeringen, efter anmälan av riksåklagaren, förordna en överåklagare att för viss tid fullgöra åklagaruppgifter som får utföras av vice riksåklagaren.

      Under riksåklagaren har överåklagare ansvaret för åklagarverksamheten inom särskilda områden. Lag (2004:1264).

      Ändrad gm SFS 1947:616

      Ändrad gm SFS 1974:573

      Ändrad 2001-06-11 gm SFS 2001:280, ikraft 2002-01-01

      3 §

      Riksåklagaren och vice riksåklagaren anställs med fullmakt genom beslut av regeringen. Lag (2001:280).

      Ändrad gm SFS 1947:616

      Ändrad gm SFS 1974:573

      4 §

      Allmänna åklagare utför åklagaruppgifter i tingsrätt och hovrätt. Endast riksåklagaren är emellertid allmän åklagare i hovrätt i mål som avses i 2 kap. 2 § första stycket.

      Riksåklagaren är allmän åklagare i Högsta domstolen.

      Riksåklagaren får förordna en annan allmän åklagare att utföra talan i Högsta domstolen. Lag (2004:402).

      Ändrad